Kärlek till multifärgade små blobbar.
Jag vet inte riktigt hur jag skall beskriva mina känslor inför höjdarspelet Loco Roco 2. Det är som tusentals söta kattungar, galen japansk konstruktion, låtskrivare från 70-talets mer psykedeliska era och regnbågar, solsken samt barnskratt.
Jag är barnsligt förtjust i att bara släppa händerna från spelet och låta de små kreaturen leva sitt eget lilla liv, fritt min mina influenser, fritt från min målmedvetenhet, fritt från min struktur. Hade jag kunnat bryta min psp i delar varpå dessa små nystan av glädje materialiserat sig i den riktiga, fysiska världen, då hade jag gjort det.
Kommentarer
Trackback
